publicerad: 2015
låda
1låda
substantiv
~n lådor 1 fyrkantig behållare; hålla låda ⟨vard.⟩ prata länge2 mest i sms.; en typ av maträtt
| Singular | |
|---|---|
| en låda | obestämd form |
| en lådas | obestämd form genitiv |
| lådan | bestämd form |
| lådans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| lådor | obestämd form |
| lådors | obestämd form genitiv |
| lådorna | bestämd form |
| lådornas | bestämd form genitiv |
2låda
verb
lådde, lått, pres. låder • tills. med vid:
| Finita former | |
|---|---|
| låder | presens aktiv |
| låds (lådes) | presens passiv |
| lådde | preteritum aktiv |
| låddes | preteritum passiv |
| låd | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att låda | infinitiv aktiv |
| att lådas | infinitiv passiv |
| har/hade lått | supinum aktiv |
| har/hade låtts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| lådande | |
låda vid
• sitta fast vid, vara förenad med: låda vid el. vidlåda ngt – I låda vid kan vid vara obetonat.


