SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
lärling
lär·­ling substantiv ~en ~ar person som lär sig ett hant­verks­yrke
Singular
en lärlingobestämd form
en lärlingsobestämd form genitiv
lärlingenbestämd form
lärlingensbestämd form genitiv
Plural
lärlingarobestämd form
lärlingarsobestämd form genitiv
lärlingarnabestämd form
lärlingarnasbestämd form genitiv