publicerad: 2015
makron
makr·on
[‑å´n el. ‑o´n]
substantiv
~en ~er • ett biskviliknande bakverk
Singular | |
---|---|
en makron | obestämd form |
en makrons | obestämd form genitiv |
makronen | bestämd form |
makronens | bestämd form genitiv |
Plural | |
makroner | obestämd form |
makroners | obestämd form genitiv |
makronerna | bestämd form |
makronernas | bestämd form genitiv |