publicerad: 2015
manövrerbarhet
man·övr·er·bar·het
substantiv
~en manövrerbar
| Singular | |
|---|---|
| en manövrerbarhet | obestämd form |
| en manövrerbarhets | obestämd form genitiv |
| manövrerbarheten | bestämd form |
| manövrerbarhetens | bestämd form genitiv |


