publicerad: 2015
manövrering
man·övr·er·ing
substantiv
~en ~ar manövrera
| Singular | |
|---|---|
| en manövrering | obestämd form |
| en manövrerings | obestämd form genitiv |
| manövreringen | bestämd form |
| manövreringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| manövreringar | obestämd form |
| manövreringars | obestämd form genitiv |
| manövreringarna | bestämd form |
| manövreringarnas | bestämd form genitiv |


