publicerad: 2015
markis
mark·is
[marki´s]
substantiv
~en ~er 1 utländsk adelsman i rang närmast över greve2 nedfällbart solskydd av tyg för fönster
Singular | |
---|---|
en markis | obestämd form |
en markis | obestämd form genitiv |
markisen | bestämd form |
markisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
markiser | obestämd form |
markisers | obestämd form genitiv |
markiserna | bestämd form |
markisernas | bestämd form genitiv |