publicerad: 2015
marmorplatta
marm·or|platta
substantiv
~n ‑plattor marmor 1platta 1
Singular | |
---|---|
en marmorplatta | obestämd form |
en marmorplattas | obestämd form genitiv |
marmorplattan | bestämd form |
marmorplattans | bestämd form genitiv |
Plural | |
marmorplattor | obestämd form |
marmorplattors | obestämd form genitiv |
marmorplattorna | bestämd form |
marmorplattornas | bestämd form genitiv |