maska1maska
substantiv
~n maskor • ögla i stickning e.d.; ruta i nät| Singular |
|---|
| en maska | obestämd form |
| en maskas | obestämd form genitiv |
| maskan | bestämd form |
| maskans | bestämd form genitiv |
| Plural |
|---|
| maskor | obestämd form |
| maskors | obestämd form genitiv |
| maskorna | bestämd form |
| maskornas | bestämd form genitiv |
2maska
verb
~de ~t 1 förse metkrok med mask2 sänka arbetstakten ofta i protest; äv. för att låta tiden gå t.ex. i fotbollsmatch3 underlåta att lägga på sitt högsta kort t.ex. i bridgespel4 göra maskor| Finita former |
|---|
| maskar | presens aktiv |
| maskas | presens passiv |
| maskade | preteritum aktiv |
| maskades | preteritum passiv |
| maska | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att maska | infinitiv aktiv |
| att maskas | infinitiv passiv |
| har/hade maskat | supinum aktiv |
| har/hade maskats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| maskande |
| Perfekt particip |
|---|
| en maskad + substantiv |
| ett maskat + substantiv |
| den/det/de maskade + substantiv |
maska av
1 vid stickning: maska av el. avmaska ngt2 behandla mot inälvsmask: maska av el. avmaska en katt maska upp sig
• om maskor, stickning o.d.: lösa upp sig| Infinita former |
|---|
| att maska upp sig | infinitiv aktiv |
