publicerad: 2015
mellanhandsben
mell·an·hands|ben
substantiv
~et; pl. ~ • till mellanhand 1 ben 1
Singular | |
---|---|
ett mellanhandsben | obestämd form |
ett mellanhandsbens | obestämd form genitiv |
mellanhandsbenet | bestämd form |
mellanhandsbenets | bestämd form genitiv |
Plural | |
mellanhandsben | obestämd form |
mellanhandsbens | obestämd form genitiv |
mellanhandsbenen | bestämd form |
mellanhandsbenens | bestämd form genitiv |