publicerad: 2015
melodik
mel·od·ik
[‑i´k]
substantiv
~en • vetenskapen om melodibehandling el. melodisk struktur
Singular | |
---|---|
en melodik | obestämd form |
en melodiks | obestämd form genitiv |
melodiken | bestämd form |
melodikens | bestämd form genitiv |