publicerad: 2015
meritera
mer·it·era
verb
~de ~t • utgöra merit för
Finita former | |
---|---|
meriterar | presens aktiv |
meriteras | presens passiv |
meriterade | preteritum aktiv |
meriterades | preteritum passiv |
meritera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att meritera | infinitiv aktiv |
att meriteras | infinitiv passiv |
har/hade meriterat | supinum aktiv |
har/hade meriterats | supinum passiv |
Presens particip | |
meriterande | |
Perfekt particip | |
en meriterad + substantiv | |
ett meriterat + substantiv | |
den/det/de meriterade + substantiv |
meritera sig
• skaffa sig meriterOrdform(er) meritera sig