publicerad: 2015
mobilnummer
mob·il|nummer
substantiv
‑numret; pl. ~, best. pl. ‑numren 2mobil 2 nummer 1
Singular | |
---|---|
ett mobilnummer | obestämd form |
ett mobilnummers | obestämd form genitiv |
mobilnumret | bestämd form |
mobilnumrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
mobilnummer | obestämd form |
mobilnummers | obestämd form genitiv |
mobilnumren | bestämd form |
mobilnumrens | bestämd form genitiv |