publicerad: 2015
motstridighet
mot|strid·ig·het
substantiv
~en ~er motstridig
Singular | |
---|---|
en motstridighet | obestämd form |
en motstridighets | obestämd form genitiv |
motstridigheten | bestämd form |
motstridighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
motstridigheter | obestämd form |
motstridigheters | obestämd form genitiv |
motstridigheterna | bestämd form |
motstridigheternas | bestämd form genitiv |