publicerad: 2015
mulna
mulna
[mu`lna]
verb
~de ~t • bli mulnare; äv. bildl.: hon mulnade när hon såg de dystra siffrorna
Finita former | |
---|---|
mulnar | presens aktiv |
mulnade | preteritum aktiv |
mulna | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att mulna | infinitiv aktiv |
har/hade mulnat | supinum aktiv |
Presens particip | |
mulnande | |
Perfekt particip | |
en mulnad + substantiv | |
ett mulnat + substantiv | |
den/det/de mulnade + substantiv |