publicerad: 2015
munkavle
mun|kavle
el. mun|kavel
substantiv
~n ‑kavlar • mest bildl.; lägga munkavle på ngn hindra ngn att yttra sig
Singular | |
---|---|
en munkavle (en munkavel) | obestämd form |
en munkavles (en munkavels) | obestämd form genitiv |
munkavlen (munkaveln) | bestämd form |
munkavlens (munkavelns) | bestämd form genitiv |
Plural | |
munkavlar | obestämd form |
munkavlars | obestämd form genitiv |
munkavlarna | bestämd form |
munkavlarnas | bestämd form genitiv |