publicerad: 2015
mustighet
must·ig·het
substantiv
~en ~er mustig
Singular | |
---|---|
en mustighet | obestämd form |
en mustighets | obestämd form genitiv |
mustigheten | bestämd form |
mustighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mustigheter | obestämd form |
mustigheters | obestämd form genitiv |
mustigheterna | bestämd form |
mustigheternas | bestämd form genitiv |