publicerad: 2015
myndighetsutövning
mynd·ig·hets|ut·öv·ning
substantiv
~en • till myndighet 1 utövning
| Singular | |
|---|---|
| en myndighetsutövning | obestämd form |
| en myndighetsutövnings | obestämd form genitiv |
| myndighetsutövningen | bestämd form |
| myndighetsutövningens | bestämd form genitiv |


