publicerad: 2015
målgång
mål|gång
substantiv
~en ~ar • sista sträcka före målet t.ex. vid skidtävling; till mål 2
Singular | |
---|---|
en målgång | obestämd form |
en målgångs | obestämd form genitiv |
målgången | bestämd form |
målgångens | bestämd form genitiv |
Plural | |
målgångar | obestämd form |
målgångars | obestämd form genitiv |
målgångarna | bestämd form |
målgångarnas | bestämd form genitiv |