publicerad: 2015
mån
1mån
adjektiv
~t ~a • angelägen; aktsam, omtänksam: vara mån om ngn/ngt
Positiv | |
---|---|
en mån + substantiv | |
ett månt + substantiv | |
den/det/de måna + substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de månare + substantiv | |
Superlativ | |
är månast | |
den/det/de månaste + substantiv |
2mån
oböjligt substantiv
1 grad, utsträckning: i någon mån; i viss mån; i mån av alltefter förekomst av2 i sms.; marginal; till marginal 2
Singular | |
---|---|
en mån | obestämd form |