SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
måste
1måste verb; pres. och pret.; sup. måst; prov. och finl. inf. måsta hon måste (komma) hon är/var tvungen att
Finita former
måstepresens aktiv
måstepreteritum aktiv
Infinita former
att måstainfinitiv aktiv
har/hade måstsupinum aktiv
2måste substantiv ~t ~n nöd­vändighet, o­undgängligt krav: ​ett absolut måste
Singular
ett måsteobestämd form
ett måstesobestämd form genitiv
måstetbestämd form
måstetsbestämd form genitiv
Plural
måstenobestämd form
måstensobestämd form genitiv
måstenabestämd form
måstenasbestämd form genitiv