publicerad: 2015
narr
narr
substantiv
~en ~ar 1 löjlig el. inbilsk person; gyckelmakare vid hov i äldre tid2 göra narr av driva gäck med, förlöjliga – Alla sammansättn. med narr- hör till narr 1.
Singular | |
---|---|
en narr | obestämd form |
en narrs | obestämd form genitiv |
narren | bestämd form |
narrens | bestämd form genitiv |
Plural | |
narrar | obestämd form |
narrars | obestämd form genitiv |
narrarna | bestämd form |
narrarnas | bestämd form genitiv |