publicerad: 2015
nasare
nas·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. nasarna • ⟨nedsätt.⟩ försäljare som i äldre tid sålde direkt vid dörren
| Singular | |
|---|---|
| en nasare | obestämd form |
| en nasares | obestämd form genitiv |
| nasaren | bestämd form |
| nasarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| nasare | obestämd form |
| nasares | obestämd form genitiv |
| nasarna | bestämd form |
| nasarnas | bestämd form genitiv |


