publicerad: 2015
naturell
1nat·ur·ell
[‑el´]
substantiv
~en ~er • läggning, sinnesart
Singular | |
---|---|
en naturell | obestämd form |
en naturells | obestämd form genitiv |
naturellen | bestämd form |
naturellens | bestämd form genitiv |
Plural | |
natureller | obestämd form |
naturellers | obestämd form genitiv |
naturellerna | bestämd form |
naturellernas | bestämd form genitiv |
2nat·ur·ell
[‑el´]
adjektiv
~t ~a • som har sitt naturliga skick el. sin naturliga färg, naturlig, utan tillsatser
Positiv | |
---|---|
en naturell + substantiv | |
ett naturellt + substantiv | |
den/det/de naturella + substantiv |