publicerad: 2015
naturfenomen
nat·ur|feno·men
substantiv
~et; pl. ~ natur 1 fenomen 1
Singular | |
---|---|
ett naturfenomen | obestämd form |
ett naturfenomens | obestämd form genitiv |
naturfenomenet | bestämd form |
naturfenomenets | bestämd form genitiv |
Plural | |
naturfenomen | obestämd form |
naturfenomens | obestämd form genitiv |
naturfenomenen | bestämd form |
naturfenomenens | bestämd form genitiv |