SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
naturvetare
nat·­ur|­vet·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑vetarna natur 1 veta
Singular
en naturvetareobestämd form
en naturvetaresobestämd form genitiv
naturvetarenbestämd form
naturvetarensbestämd form genitiv
Plural
naturvetareobestämd form
naturvetaresobestämd form genitiv
naturvetarnabestämd form
naturvetarnasbestämd form genitiv