publicerad: 2015
nedbrutenhet
ned|bruten·het
el. ner|bruten·het
substantiv
~en nedbruten
Singular | |
---|---|
en nedbrutenhet (en nerbrutenhet) | obestämd form |
en nedbrutenhets (en nerbrutenhets) | obestämd form genitiv |
nedbrutenheten (nerbrutenheten) | bestämd form |
nedbrutenhetens (nerbrutenhetens) | bestämd form genitiv |