publicerad: 2015
nedsättning
ned|sätt·ning
el. ner|sätt·ning
substantiv
~en ~ar nedsätta
Singular | |
---|---|
en nedsättning (en nersättning) | obestämd form |
en nedsättnings (en nersättnings) | obestämd form genitiv |
nedsättningen (nersättningen) | bestämd form |
nedsättningens (nersättningens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
nedsättningar (nersättningar) | obestämd form |
nedsättningars (nersättningars) | obestämd form genitiv |
nedsättningarna (nersättningarna) | bestämd form |
nedsättningarnas (nersättningarnas) | bestämd form genitiv |