publicerad: 2015
nocka
nocka
[nåk`a]
substantiv
~n nockor 1 noppa i väv2 en växt: kärrnocka
Singular | |
---|---|
en nocka | obestämd form |
en nockas | obestämd form genitiv |
nockan | bestämd form |
nockans | bestämd form genitiv |
Plural | |
nockor | obestämd form |
nockors | obestämd form genitiv |
nockorna | bestämd form |
nockornas | bestämd form genitiv |