publicerad: 2015
notifiera
noti·fi·era
verb
~de ~t • officiellt tillkännage el. meddela; jfr notifikation
| Finita former | |
|---|---|
| notifierar | presens aktiv |
| notifieras | presens passiv |
| notifierade | preteritum aktiv |
| notifierades | preteritum passiv |
| notifiera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att notifiera | infinitiv aktiv |
| att notifieras | infinitiv passiv |
| har/hade notifierat | supinum aktiv |
| har/hade notifierats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| notifierande | |
| Perfekt particip | |
| en notifierad + substantiv | |
| ett notifierat + substantiv | |
| den/det/de notifierade + substantiv | |


