publicerad: 2015
notifiering
noti·fi·er·ing
substantiv
~en ~ar notifiera
Singular | |
---|---|
en notifiering | obestämd form |
en notifierings | obestämd form genitiv |
notifieringen | bestämd form |
notifieringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
notifieringar | obestämd form |
notifieringars | obestämd form genitiv |
notifieringarna | bestämd form |
notifieringarnas | bestämd form genitiv |