publicerad: 2015
näringspolitiker
när·ings|pol·it·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ näringspolitik
Singular | |
---|---|
en näringspolitiker | obestämd form |
en näringspolitikers | obestämd form genitiv |
näringspolitikern | bestämd form |
näringspolitikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
näringspolitiker | obestämd form |
näringspolitikers | obestämd form genitiv |
näringspolitikerna | bestämd form |
näringspolitikernas | bestämd form genitiv |