publicerad: 2015
närstridsvapen
när·strids|vapen
substantiv
‑vapnet; pl. ~, best. pl. ‑vapnen närstrid vapen 1
Singular | |
---|---|
ett närstridsvapen | obestämd form |
ett närstridsvapens | obestämd form genitiv |
närstridsvapnet | bestämd form |
närstridsvapnets | bestämd form genitiv |
Plural | |
närstridsvapen | obestämd form |
närstridsvapens | obestämd form genitiv |
närstridsvapnen | bestämd form |
närstridsvapnens | bestämd form genitiv |