SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
obehörighet
o|­be·­hör·­ig·­het substantiv ~en obehörig
Singular
en obehörighetobestämd form
en obehörighetsobestämd form genitiv
obehörighetenbestämd form
obehörighetensbestämd form genitiv