publicerad: 2015
obekväm
o|be·kväm
adjektiv
~t ~a 1 inte bekväm: en obekväm stol; obekväm arbetstid t.ex. på söndagar el. kvällar2 känna sig obekväm (med ngt) känna sig illa till mods
Positiv | |
---|---|
en obekväm + substantiv | |
ett obekvämt + substantiv | |
den/det/de obekväma + substantiv | |
den obekväme + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de obekvämare + substantiv | |
Superlativ | |
är obekvämast | |
den/det/de obekvämaste + substantiv |