publicerad: 2015
odjur
o|djur
substantiv
~et; pl. ~ • farligt vilddjur; vidunder; skurk
Singular | |
---|---|
ett odjur | obestämd form |
ett odjurs | obestämd form genitiv |
odjuret | bestämd form |
odjurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
odjur | obestämd form |
odjurs | obestämd form genitiv |
odjuren | bestämd form |
odjurens | bestämd form genitiv |