publicerad: 2015
omflytta
om|flytta
verb
~de ~t • till 2om 1: omflytta el. vanl. flytta om ngra
| Finita former | |
|---|---|
| omflyttar | presens aktiv |
| omflyttas | presens passiv |
| omflyttade | preteritum aktiv |
| omflyttades | preteritum passiv |
| omflytta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att omflytta | infinitiv aktiv |
| att omflyttas | infinitiv passiv |
| har/hade omflyttat | supinum aktiv |
| har/hade omflyttats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| omflyttande | |
| Perfekt particip | |
| en omflyttad + substantiv | |
| ett omflyttat + substantiv | |
| den/det/de omflyttade + substantiv | |


