publicerad: 2015
omhängning
om|häng·ning
substantiv
~en ~ar hänga 1
Singular | |
---|---|
en omhängning | obestämd form |
en omhängnings | obestämd form genitiv |
omhängningen | bestämd form |
omhängningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omhängningar | obestämd form |
omhängningars | obestämd form genitiv |
omhängningarna | bestämd form |
omhängningarnas | bestämd form genitiv |