publicerad: 2015
omkörare
om|kör·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑körarna köra
Singular | |
---|---|
en omkörare | obestämd form |
en omkörares | obestämd form genitiv |
omköraren | bestämd form |
omkörarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omkörare | obestämd form |
omkörares | obestämd form genitiv |
omkörarna | bestämd form |
omkörarnas | bestämd form genitiv |