publicerad: 2015
ommöblera
om|möbl·era
verb
~de ~t • äv. bildl.: ommöblera el. vanl. möblera om rummet; ommöblera el. vanl. möblera om (i) regeringen
| Finita former | |
|---|---|
| ommöblerar | presens aktiv |
| ommöbleras | presens passiv |
| ommöblerade | preteritum aktiv |
| ommöblerades | preteritum passiv |
| ommöblera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ommöblera | infinitiv aktiv |
| att ommöbleras | infinitiv passiv |
| har/hade ommöblerat | supinum aktiv |
| har/hade ommöblerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| ommöblerande | |
| Perfekt particip | |
| en ommöblerad + substantiv | |
| ett ommöblerat + substantiv | |
| den/det/de ommöblerade + substantiv | |


