publicerad: 2015
ordförbindelse
ord|för·bind·else
substantiv
~n ~r ord 1 förbindelse 1
Singular | |
---|---|
en ordförbindelse | obestämd form |
en ordförbindelses | obestämd form genitiv |
ordförbindelsen | bestämd form |
ordförbindelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ordförbindelser | obestämd form |
ordförbindelsers | obestämd form genitiv |
ordförbindelserna | bestämd form |
ordförbindelsernas | bestämd form genitiv |