SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

orenhet

o|­ren·­het substantiv ~en ~er oren

Singular
en orenhet	obestämd form
en orenhets	obestämd form genitiv
orenheten	bestämd form
orenhetens	bestämd form genitiv
Plural
orenheter	obestämd form
orenheters	obestämd form genitiv
orenheterna	bestämd form
orenheternas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  oregerlighet subst.
  oregistrerad adj.
  oreglerad adj.
  oren adj.
  orena verb
  orenhet subst.
  orenlig adj.
  orenlighet subst.
  orensad adj.
  orepresenterad adj.
  orera verb

  Till   alla ordböcker