SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

orenlighet

o|­ren·­lig·­het substantiv ~en ~er orenlig

Singular
en orenlighet	obestämd form
en orenlighets	obestämd form genitiv
orenligheten	bestämd form
orenlighetens	bestämd form genitiv
Plural
orenligheter	obestämd form
orenligheters	obestämd form genitiv
orenligheterna	bestämd form
orenligheternas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  oreglerad adj.
  oren adj.
  orena verb
  orenhet subst.
  orenlig adj.
  orenlighet subst.
  orensad adj.
  orepresenterad adj.
  orera verb
  oreserverad adj.
  oresonabel adj.

  Till   alla ordböcker