publicerad: 2015
originalverk
orig·in·al|verk
substantiv
~et; pl. ~ • till verk 1,4 original 1
Singular | |
---|---|
ett originalverk | obestämd form |
ett originalverks | obestämd form genitiv |
originalverket | bestämd form |
originalverkets | bestämd form genitiv |
Plural | |
originalverk | obestämd form |
originalverks | obestämd form genitiv |
originalverken | bestämd form |
originalverkens | bestämd form genitiv |