SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
oriktighet
o|­rikt·­ig·­het substantiv ~en ~er oriktig
Singular
en oriktighetobestämd form
en oriktighetsobestämd form genitiv
oriktighetenbestämd form
oriktighetensbestämd form genitiv
Plural
oriktigheterobestämd form
oriktighetersobestämd form genitiv
oriktigheternabestämd form
oriktigheternasbestämd form genitiv