publicerad: 2015
orosmakare
o·ros|mak·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑makarna 1oro -makare
Singular | |
---|---|
en orosmakare | obestämd form |
en orosmakares | obestämd form genitiv |
orosmakaren | bestämd form |
orosmakarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
orosmakare | obestämd form |
orosmakares | obestämd form genitiv |
orosmakarna | bestämd form |
orosmakarnas | bestämd form genitiv |