publicerad: 2015
osannfärdighet
o|sann·färd·ig·het
substantiv
~en osannfärdig
| Singular | |
|---|---|
| en osannfärdighet | obestämd form |
| en osannfärdighets | obestämd form genitiv |
| osannfärdigheten | bestämd form |
| osannfärdighetens | bestämd form genitiv |


