publicerad: 2015
ovän
o|vän
substantiv
~nen ~ner o- 1 1vän 1
Singular | |
---|---|
en ovän | obestämd form |
en oväns | obestämd form genitiv |
ovännen | bestämd form |
ovännens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ovänner | obestämd form |
ovänners | obestämd form genitiv |
ovännerna | bestämd form |
ovännernas | bestämd form genitiv |