publicerad: 2015
panikunge
pan·ik|unge
substantiv
~n ‑ungar • tillbud till panik
Singular | |
---|---|
en panikunge | obestämd form |
en panikunges | obestämd form genitiv |
panikungen | bestämd form |
panikungens | bestämd form genitiv |
Plural | |
panikungar | obestämd form |
panikungars | obestämd form genitiv |
panikungarna | bestämd form |
panikungarnas | bestämd form genitiv |