publicerad: 2015
panoptikon
pan·opt·ik·on
[‑åp´t‑]
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨åld.⟩ vaxkabinett
Singular | |
---|---|
ett panoptikon | obestämd form |
ett panoptikons | obestämd form genitiv |
panoptikonet | bestämd form |
panoptikonets | bestämd form genitiv |
Plural | |
panoptikon | obestämd form |
panoptikons | obestämd form genitiv |
panoptikonen | bestämd form |
panoptikonens | bestämd form genitiv |