publicerad: 2015
par
1par
substantiv
~et; pl. ~ • grupp av två personer el. föremål, duo: gifta par; jämna par; ett par (kronor) några få, två el. tre – Nästan alla sammansättn. med par- hör till 1par.
Singular | |
---|---|
ett par | obestämd form |
ett pars | obestämd form genitiv |
paret | bestämd form |
parets | bestämd form genitiv |
Plural | |
par | obestämd form |
pars | obestämd form genitiv |
paren | bestämd form |
parens | bestämd form genitiv |
2par
oböjligt substantiv
• normalt antal slag av en skicklig golfspelare på ett visst hål
Ordform(er) | |
---|---|
par |